Morgonstund har guld i mund

Eller nåt, kände iallafall Emma denna morgon. Hon ville INTE gå upp. Inte alls, inte ens nästan. Kvart över sju slängde hon iallafall en blick på klockan och insåg att hon var sen. Panik panik blev det då och stackars Emma sprang omkring överallt för att hinna duscha/klä på sig/käka frukost/borsta tänderna på en gång. Oj oj.

Precis innan hon skulle åka slängde hon ett öga på schemat, bara sådär för att kolla vilken sal hon skulle till. Emma började visst vid tio...

OVÄRT!

Och nej, jag har inte använt mina extra två timmar till något vettigt. Inget vettigt alls faktiskt.

So there.

Dagens nostalgitrippISH:

Mrs Robinson - Simon and Garfunkel

Ack, vad nästan saknar Kenneths slappa engelska/svenskalektioner. Läsa en bok, sitta och snacka, gå iväg och ta en fika... (Läraren själv befanns sig nämligen på sitt arbetrum där han spelade tetris på datorn och drack kaffe. Najs.)

Av någon anledning så vill halva inlägget inte ha några mellanrum. Då får det väl vara så då. Kanske har jag översett några extra starka disulfidbryggor? (NerdALERT)